Testar denna gång Blogsy för iPad.
onsdagen den 25:e januari 2012
söndagen den 22:e januari 2012
torsdagen den 19:e januari 2012
Test från Iphone-app
Testar att blogga från iphone-appen jag laddat ner på min Ipad. Fantastiskt dumt att det inte finns en Ipad-app.
Lägger med en bild också så vi var den hamnar någonstans.
Datum hittar dock inte någonstans...
Lägger med en bild också så vi var den hamnar någonstans.
Datum hittar dock inte någonstans...
söndagen den 15:e januari 2012
Spring Festival Gala
Detta är egentligen en rätt pinsam historia men då jag ändå genomlidit det får jag berätta om det också.
Kineserna har sitt eget nyår - en kombination av jul och vårt nyår kan man säga. Det är årets firande och det anordnas mer än en och annan aktivitet på företagen. Hos oss har man satt ihop, som vanligt, en gala med uppträdanden framförda av (till liten del) inhyrda artister och (till större delen) anställda. Detta år slogs vår avdelning ihop med kvalitetsavdelningen och vi hade ca 5 min vi skulle fylla med något. De bästa framträdandena vinner en peng till avdelningens interna representationsbudget och det lottas även ut priser ibland alla närvarande - finaste priserna var i år en iPad 2. Jag vann en 50-kronors laddning på ett kontantkort (tråkigt eftersom jag har abbonemang men ändå skoj att vunnit något).
Som hämnd för att jag anmälde vårt senaste tillskott på projektledarsidan, en engelsk kille, till att dansa en drakdans så anmälde han mig (och sig själv) att medverka i vår avdelnings uppträdande - något som jag helst avstått. Det föll sig dock inte bättre än att de tänkte sig att vi skulle framträda själva och inte i grupp. För att toppa av det hela så skulle vi sjunga en sång på kinesiska och jag skulle få bli utklädd till tjej då min röst tydligen passade sig bättre att sjunga kvinnans meningar (hur de nu lyckades att lura i mig det). Hur lätt tror ni det är att lära sig en låt på kinesiska när man inte förstår ett enda ord - det var helt enkelt så att man fick memorera lätena och det var inte det lättaste kan jag säga. Ja, ni kan ju få prova själva.
Texten till låten:
Musiken och text framförd av någon annan hittar ni här:
http://www.youtube.com/watch?v=MktghfX12js eller
http://open.spotify.com/track/0mCpQTBKUPbf4Qmt5SM1pk
Texten stämmer inte riktigt överens men det kan ni inte skylla på mig! Det faktiska framförandet är tveksamt om det hamnar på Youtube eller Spotify... ;-)
Till skillnad från flera andra lag som sjöng så hade vi inte spelat in våra röster utan gjorde det 100% live, något man kan se som både modigt och korkat. Det gick sådär om man skall vara helt ärlig, inte dåligt men en bra bit från perfekt (vilket lördagens träningar hade varit på slutet). Publiken jublade dock och våra skådespel (vi hade med oss props upp på scen för att förtydliga och förlöjliga meningen i sången) verkade fungera. Vi är inte helt säkra på hur många som tittade när vi uppträdde men vi har fått till oss att totalt var där 2300 personer, vilket ju är en skara.
Jag borde kunna stoltsera (om man nu vill det, är tveksam men jag skriver ju ändå detta inlägg så) med att vara en av få icke kinesisktalande svenska män som sjungit en låt på kinesiska inför över 2000 kineser utklädd till tjej.
Jag har väntat med det till på slutet, men jag antar att ni vill se hur vi såg ut.
Till detta så gick jag ner till snabbköpet för att handla fika efter jag blivit sminkad. Det lär jag aldrig gjort hemma i Sverige kan jag säga...
Kineserna har sitt eget nyår - en kombination av jul och vårt nyår kan man säga. Det är årets firande och det anordnas mer än en och annan aktivitet på företagen. Hos oss har man satt ihop, som vanligt, en gala med uppträdanden framförda av (till liten del) inhyrda artister och (till större delen) anställda. Detta år slogs vår avdelning ihop med kvalitetsavdelningen och vi hade ca 5 min vi skulle fylla med något. De bästa framträdandena vinner en peng till avdelningens interna representationsbudget och det lottas även ut priser ibland alla närvarande - finaste priserna var i år en iPad 2. Jag vann en 50-kronors laddning på ett kontantkort (tråkigt eftersom jag har abbonemang men ändå skoj att vunnit något).
Som hämnd för att jag anmälde vårt senaste tillskott på projektledarsidan, en engelsk kille, till att dansa en drakdans så anmälde han mig (och sig själv) att medverka i vår avdelnings uppträdande - något som jag helst avstått. Det föll sig dock inte bättre än att de tänkte sig att vi skulle framträda själva och inte i grupp. För att toppa av det hela så skulle vi sjunga en sång på kinesiska och jag skulle få bli utklädd till tjej då min röst tydligen passade sig bättre att sjunga kvinnans meningar (hur de nu lyckades att lura i mig det). Hur lätt tror ni det är att lära sig en låt på kinesiska när man inte förstår ett enda ord - det var helt enkelt så att man fick memorera lätena och det var inte det lättaste kan jag säga. Ja, ni kan ju få prova själva.
Texten till låten:
Shu Shang Di Niao Er, Cheng Shuang Dui
Lv Shui Qing Shan, Dai Xiao Yan
Sui Shou Zhai Xia, Hua Yi Duo
Wo Yu Niang Zi, Dai Fa Jian
Cong Jin Zai Bu Shou Na, Nu Yi Ku
Fu Qi Shuang Shuang, Ba Jia Huan
Ni Geng Tian Lai, Wo Zhi Bu
Wo Tiao Shui Lai, Ni Jiao Yuan
Ni Wo Hao Bi Yuan Yang Niao
Bi Yi Shuang Fei, Zai Ren Jian
Musiken och text framförd av någon annan hittar ni här:
http://www.youtube.com/watch?v=MktghfX12js eller
http://open.spotify.com/track/0mCpQTBKUPbf4Qmt5SM1pk
Texten stämmer inte riktigt överens men det kan ni inte skylla på mig! Det faktiska framförandet är tveksamt om det hamnar på Youtube eller Spotify... ;-)
Till skillnad från flera andra lag som sjöng så hade vi inte spelat in våra röster utan gjorde det 100% live, något man kan se som både modigt och korkat. Det gick sådär om man skall vara helt ärlig, inte dåligt men en bra bit från perfekt (vilket lördagens träningar hade varit på slutet). Publiken jublade dock och våra skådespel (vi hade med oss props upp på scen för att förtydliga och förlöjliga meningen i sången) verkade fungera. Vi är inte helt säkra på hur många som tittade när vi uppträdde men vi har fått till oss att totalt var där 2300 personer, vilket ju är en skara.
Jag borde kunna stoltsera (om man nu vill det, är tveksam men jag skriver ju ändå detta inlägg så) med att vara en av få icke kinesisktalande svenska män som sjungit en låt på kinesiska inför över 2000 kineser utklädd till tjej.
Jag har väntat med det till på slutet, men jag antar att ni vill se hur vi såg ut.
Till detta så gick jag ner till snabbköpet för att handla fika efter jag blivit sminkad. Det lär jag aldrig gjort hemma i Sverige kan jag säga...
tisdagen den 10:e januari 2012
150 flights cancelled
Idag när mailet nedan kom från International SOS Security Advisories så kände man sig nöjd över att vara i Chongqing och inte ha några resor planerade på en vecka.
China: Intermittent disruption to air travel likely until end of winter season
At least 150 flights to and from Beijing Capital International Airport (PEK) on 10 January were cancelled or delayed due to poor visibility caused by dense fog. Severe weather conditions on the same day also disrupted both inbound and outbound flights at Changsha Huanghua (CSX, Hunan province),Zhengzhou Xinzheng (CGO, Henan province) and Kunming Wujiaba (KMG, Yunnan province) international airports.
China: Intermittent disruption to air travel likely until end of winter season
At least 150 flights to and from Beijing Capital International Airport (PEK) on 10 January were cancelled or delayed due to poor visibility caused by dense fog. Severe weather conditions on the same day also disrupted both inbound and outbound flights at Changsha Huanghua (CSX, Hunan province),Zhengzhou Xinzheng (CGO, Henan province) and Kunming Wujiaba (KMG, Yunnan province) international airports.
tisdagen den 3:e januari 2012
Åter i Chongqing
Sådär, då var man "hemma" i Chongqing igen efter massor med timmar (ganska exakt 29 från dörr till dörr) på resande fot. Det började dock med en hektisk morgon mellan 8 och 10 med avlämning av paket på Volvo, upphämtningar av paket på vår fabrik och ett snabbt stopp på kontoret innan bilen skulle lämnas tillbaka kl 10. Blev lite sen men det var helt ok. Detta gjorde dock att tiden till kl 11 när far min skulle hämta mig blev kort men jag lyckades klämma in nödvändig packning så att jag var klar bara några minuter efter utsatt tid (glömde dock några grejer men det får vara gjort).
På Landvetter gick allt bra, likaså i Istanbul och jag kom hela vägen till Peking innan det började ta emot. Jag har aldrig sett så mycket folk trängas för att komma igenom passkontrollen förut. Det beror ju säkert på att kinesiska nyårsledigheten var 1-3 jan (alltså inte det kinesiska nyåret utan kinesernas ledighet kring kalendernyåret) och alla de expats som varit hemma och firat jul och nyår också anländer just idag. Alltså orutinerat att välja denna dag. Det tog mig 1 timme och 15 minuter att komma igenom, vilket är åtminstone 45 minuter längre än vad det tagit någon gång tidigare.
Efter en kort tågresa ankom jag bagagehallen men p.g.a. förseningen hade de stängt ner skyltarna som visade på vilket band vi skulle hämta bagaget och det blev efter en fråga i informationsdisken och en felaktig hänvisning en rörig upplevelse inne på Air Chinas bagagehanteringskontor. Det var ju inte bara jag som saknade bagage men de vägrade inse att det var ett generellt problem och därför bad de oss, var och en för sig, att vänta på vår tur. En kille, såg sydeuropeisk ut, brast dock ut i perfekt kinesiska och förklarade tydligt att det ju gällde oss alla - samma problem och att vi inte ville stå och vänta på vår tur utan veta var alla våras bagage fanns. Svaret blev då: band 39. Så lätt det kan vara ibland ifall man pratar språket. Band 39 hade dock skyltar med Washington så det var inte helt uppenbart.
När jag nu traskade igenom tullen och bort till transferdisken var klockan 17:15, och min flight skulle avgå 17:30. Det var alltså kört att komma med och jag fick ta hissen upp till våning 4 och avgångshallen, gå till biljettkontoret och ordna en plats på ett senare flyg. Som tur är var biljetten ombokningsbar, även vid no-show och nästa flight gick en timme senare. Ingen större fara då alltså. Jag fick checkat in på en nödutgångsplats vid fönster och gick därefter genom säkerhetskontrollen och bort till loungen där jag några lugna minuter efter ett par frustrerande och sedan hektiska timmar.
Planet lämnade gate:n i tid men fastnade sen på taxibanan i en timme ungefär. Väl uppe i luften serverades kycklingköttbullar med ris, och jag tittade på Ondskan på min iPad. Har inte exakt koll på tiden när vi lyfte (sov säkert då) men vi var iaf ganska exakt en timme försenade till Chongqing och jag anlände hotellet strax efter 23.
På Landvetter gick allt bra, likaså i Istanbul och jag kom hela vägen till Peking innan det började ta emot. Jag har aldrig sett så mycket folk trängas för att komma igenom passkontrollen förut. Det beror ju säkert på att kinesiska nyårsledigheten var 1-3 jan (alltså inte det kinesiska nyåret utan kinesernas ledighet kring kalendernyåret) och alla de expats som varit hemma och firat jul och nyår också anländer just idag. Alltså orutinerat att välja denna dag. Det tog mig 1 timme och 15 minuter att komma igenom, vilket är åtminstone 45 minuter längre än vad det tagit någon gång tidigare.
Efter en kort tågresa ankom jag bagagehallen men p.g.a. förseningen hade de stängt ner skyltarna som visade på vilket band vi skulle hämta bagaget och det blev efter en fråga i informationsdisken och en felaktig hänvisning en rörig upplevelse inne på Air Chinas bagagehanteringskontor. Det var ju inte bara jag som saknade bagage men de vägrade inse att det var ett generellt problem och därför bad de oss, var och en för sig, att vänta på vår tur. En kille, såg sydeuropeisk ut, brast dock ut i perfekt kinesiska och förklarade tydligt att det ju gällde oss alla - samma problem och att vi inte ville stå och vänta på vår tur utan veta var alla våras bagage fanns. Svaret blev då: band 39. Så lätt det kan vara ibland ifall man pratar språket. Band 39 hade dock skyltar med Washington så det var inte helt uppenbart.
När jag nu traskade igenom tullen och bort till transferdisken var klockan 17:15, och min flight skulle avgå 17:30. Det var alltså kört att komma med och jag fick ta hissen upp till våning 4 och avgångshallen, gå till biljettkontoret och ordna en plats på ett senare flyg. Som tur är var biljetten ombokningsbar, även vid no-show och nästa flight gick en timme senare. Ingen större fara då alltså. Jag fick checkat in på en nödutgångsplats vid fönster och gick därefter genom säkerhetskontrollen och bort till loungen där jag några lugna minuter efter ett par frustrerande och sedan hektiska timmar.
Planet lämnade gate:n i tid men fastnade sen på taxibanan i en timme ungefär. Väl uppe i luften serverades kycklingköttbullar med ris, och jag tittade på Ondskan på min iPad. Har inte exakt koll på tiden när vi lyfte (sov säkert då) men vi var iaf ganska exakt en timme försenade till Chongqing och jag anlände hotellet strax efter 23.
måndagen den 2:e januari 2012
Resa tillbaka till Chongqing
Min snälla far skjutsar som vanligt mig till Landvetter. Idag funderade jag lite på när jag behövde vara där eftersom det var första gången, så långt jag minns iaf, som jag skulle åka utom Schengen och därför gå igenom passkontrollen och in på det okända området där bakom. :)
Jag anlände ca 1,5 timme innan avgång och det visade sig vara tillräckligt för att hinna med planet, med råge. Jag behöver kolla upp vilka möjligheter det finns att välja nödutgång via internet check-in inför nästa gång. Mina absolut största erfarenheter när det gäller flygande har jag ju från Kina och med Air China kan man inte förallokera första rad eller nödutgång. När jag checkade in så kände killen bakom disken igen mitt namn, han hade tidigare tagit alla med status inom Star Alliance och givit oss bra stolar. Bra = långt fram i detta fall och jag hade fått 09A. Jag önskade dock byta till nödutgång och som sista lediga plats fanns 12C, vilken blev utmärkt även om jag försdrar fönsterplats. Jag fick även plats 14A på långflygningen från Istanbul till Beijing, samma stol som jag hade på vägen hem. :-)
Jag stegade igenom säkerhetskontrollen som så många andra gånger, utan pipande, och sen bort till loungen för några sista bitar svensk mat. Jag hade dessutom inte ätit så mycket frukost så det passade bra med en brödbit, några köttbullar och två klickar rödbets- och potatissallad. Det blev även en öl, klockan var ju över 12. ;)
När klockan hade slagit boarding promenerade jag bort och igenom passkontrollen för att komma till området utanför Schengen. Det är ingen ytterligare säkerhetskontroll men dock en koll av pass och boardingkort. Ombordstigning hade ännu inte påbörjats och jag satte mig ner för att vänta. Strax efter att jag hade satt mig kom en tjej och kollade pass och boardingkort inför ombordstigning, detta gjorde hon för att spara tid när det var dags att faktiskt stiga ombord, på detta sätt kunde de nu endast blippa boardingkort och släppa på i högre takt. Eftersom ombordstigning sker både bak och fram på planet är det ju bra ifall man man få ett bra flöde på passagerare.
Strax därefter serverades första drinken och jag bad om att få en gin & tonic - en klassiker som är svår att misslyckas med, tycker man. Min flygvärdinna missuppfattade nog det hela, eller så var hon van vid att passagerarna ville ha de så, men hon lade i is, hällde på lite tonic och la i en citronskiva och sen fyllde hon upp med gin. Det blev nästan odrickbart, så starkt var det. Hon hade dock försvunnit bakåt och jag fick vänta på att isen skulle smälta innan jag gav mig in på att dricka upp.
Åter en måltid ombord på Turkish som inte gjorde en besviken.
Jag anlände ca 1,5 timme innan avgång och det visade sig vara tillräckligt för att hinna med planet, med råge. Jag behöver kolla upp vilka möjligheter det finns att välja nödutgång via internet check-in inför nästa gång. Mina absolut största erfarenheter när det gäller flygande har jag ju från Kina och med Air China kan man inte förallokera första rad eller nödutgång. När jag checkade in så kände killen bakom disken igen mitt namn, han hade tidigare tagit alla med status inom Star Alliance och givit oss bra stolar. Bra = långt fram i detta fall och jag hade fått 09A. Jag önskade dock byta till nödutgång och som sista lediga plats fanns 12C, vilken blev utmärkt även om jag försdrar fönsterplats. Jag fick även plats 14A på långflygningen från Istanbul till Beijing, samma stol som jag hade på vägen hem. :-)
Jag stegade igenom säkerhetskontrollen som så många andra gånger, utan pipande, och sen bort till loungen för några sista bitar svensk mat. Jag hade dessutom inte ätit så mycket frukost så det passade bra med en brödbit, några köttbullar och två klickar rödbets- och potatissallad. Det blev även en öl, klockan var ju över 12. ;)
När klockan hade slagit boarding promenerade jag bort och igenom passkontrollen för att komma till området utanför Schengen. Det är ingen ytterligare säkerhetskontroll men dock en koll av pass och boardingkort. Ombordstigning hade ännu inte påbörjats och jag satte mig ner för att vänta. Strax efter att jag hade satt mig kom en tjej och kollade pass och boardingkort inför ombordstigning, detta gjorde hon för att spara tid när det var dags att faktiskt stiga ombord, på detta sätt kunde de nu endast blippa boardingkort och släppa på i högre takt. Eftersom ombordstigning sker både bak och fram på planet är det ju bra ifall man man få ett bra flöde på passagerare.
När jag satt där kom ett par tjejer med bagage som hade fått mitt incheckade att se litet ut. De hade tre påsar/väskor var och de vägde tydligen bra mycket mer än de 8kg som man får ha totalt i handbagage. De fick ultimatumet att lämna bagage eller bli kvarlämnade. De hade blivit tillsagda men inte lyssnat nere vid incheckningen att det inte var en acceptabel mängd handbagage - och nu stod samma personal i gate. Jag stannade dock inte och lyssnade på deras diskussioner utan konstaterade snabbt när jag lyfte min väska att jag med största säkerhet inte heller var inom 8kg och att jag inte fått någon "carry on OK"-tag utan vid incheckningen hade det glömts eller så var de schyssta mot mig och lät bli att fråga. Kan iofs vara så att mitt guldkort ger mig extra bagagemöjlighet, har faktiskt inte så bra koll på det - ingen har någonsin frågat tidigare...
Vi lämnade gate:n i tid och lyfte strax efter detta. Flygningen gick bra med ett par tillfällen med ganska kraftig turbulens, om än under kortare perioder. Det syntes dock på maten att det hoppat lite. :)
Maten var även denna gång väldigt god och jag blev serverad:
Vi lämnade gate:n i tid och lyfte strax efter detta. Flygningen gick bra med ett par tillfällen med ganska kraftig turbulens, om än under kortare perioder. Det syntes dock på maten att det hoppat lite. :)
Maten var även denna gång väldigt god och jag blev serverad:
Kidney beans marinated in olive oil
Herbed sautéed chicken, ratatouille / rice
or
Prime beef burger, sautéed eggplant with tomato sauce, potato gratin
Almond cake
Crackers with cheese
Ovenfresh bread selection
Freshly brewed coffee
Efter maten kollade jag lite på en gammal klassiker, Big trouble in little China med bl.a. Kurt Russell. Denna film kunde jag kolla på ända till landning och t.o.m. under avstigning. De stängde nämligen inte av AVOD-systemet inför landning. Inte heller kollade de ifall bord var uppfällda eller ifall folk hade bältena på sig. Kritik som Turkish tidigare fått är just detta! Att man brister i säkerhetsrutinerna. Men idag gick det bra.
Nu hade jag återigen en lång väntan på Istanbuls flygplats. Inte heller denna gång hade jag tänk ta en övernattning eller två för att hinna se staden utan jag stannade de 5 timmar jag hade i transit-tid på flygplatsen, närmare bestämt i Turkish Businesslonge.
Jag la en ansenlig mängd tid på ANAs hemsida för att kolla awardbiljetter och det verkar finnas ganska bra tillgänglighet på asienrutterna mellan de stora städerna iaf ifall man kollar ett par-tre månader framåt. Det bar t.ex. inga problem att hitta platser på PEK-ICN-SIN-BKK-NRT-PEK som jag tänkte åka i vår för att testa business class på Air China, Asiana, Singapore airlines, Thai airways och ANA själva. Destination blir Singapore som jag gärna besöker igen, och igen, och igen.
När klockan var några minuter efter boarding hade påbörjats lämnade jag loungen. Det skulle bli säkerhetskontroll och antagligen, baserat på erfarenhet från förra gången jag var här, så går den trögt. Jag hade rätt för när jag anlände till gate 209 efter en kort promenad genom terminalbyggnaden så hade bara en bråkdel av de andra passagerarna kommit igen denna ensamma säkerhetsbåge. Efter en stund kom någon på idén att även använda gate 210s båge och det gick då lite fortare. Jag satt och väntade på en bänk snarare än att stå i den långa kön och steg därför ombord nästan sist. Min plats fanns ju där, jag förstår inte dem som stressar ombord bara för att sitta och vänta där istället. Iaf i ekonomiklass där ingen pre-departure drink serveras. ;-)
Vi lyfte från startbana 35R klockan 00:15 och inom kort var vi uppe på tillräcklig höjd för att kapten skulle släcka lamporna för säkerhetsbältena. Jag lutade då stolen lite bakåt och somnade direkt. Jag vaknade några minuter senare och hade missat den varma handduken, vilken hade varit skön att ha efter en tupplur och hade även blivit given ett arrival card för Kina och en many över kvällens middag, här kommer några höjdpunkter.
Nu hade jag återigen en lång väntan på Istanbuls flygplats. Inte heller denna gång hade jag tänk ta en övernattning eller två för att hinna se staden utan jag stannade de 5 timmar jag hade i transit-tid på flygplatsen, närmare bestämt i Turkish Businesslonge.
Jag la en ansenlig mängd tid på ANAs hemsida för att kolla awardbiljetter och det verkar finnas ganska bra tillgänglighet på asienrutterna mellan de stora städerna iaf ifall man kollar ett par-tre månader framåt. Det bar t.ex. inga problem att hitta platser på PEK-ICN-SIN-BKK-NRT-PEK som jag tänkte åka i vår för att testa business class på Air China, Asiana, Singapore airlines, Thai airways och ANA själva. Destination blir Singapore som jag gärna besöker igen, och igen, och igen.
När klockan var några minuter efter boarding hade påbörjats lämnade jag loungen. Det skulle bli säkerhetskontroll och antagligen, baserat på erfarenhet från förra gången jag var här, så går den trögt. Jag hade rätt för när jag anlände till gate 209 efter en kort promenad genom terminalbyggnaden så hade bara en bråkdel av de andra passagerarna kommit igen denna ensamma säkerhetsbåge. Efter en stund kom någon på idén att även använda gate 210s båge och det gick då lite fortare. Jag satt och väntade på en bänk snarare än att stå i den långa kön och steg därför ombord nästan sist. Min plats fanns ju där, jag förstår inte dem som stressar ombord bara för att sitta och vänta där istället. Iaf i ekonomiklass där ingen pre-departure drink serveras. ;-)
Vi lyfte från startbana 35R klockan 00:15 och inom kort var vi uppe på tillräcklig höjd för att kapten skulle släcka lamporna för säkerhetsbältena. Jag lutade då stolen lite bakåt och somnade direkt. Jag vaknade några minuter senare och hade missat den varma handduken, vilken hade varit skön att ha efter en tupplur och hade även blivit given ett arrival card för Kina och en many över kvällens middag, här kommer några höjdpunkter.
Welcome drink
Hazel nuts / Canapées
Grilled chicken breast, sautéed artichikes, mustard sauce / gardenfresh leaves and tomatoes
Mediteranean salad with white cheese
"Köfte" Turkish style minced beef, sautéed eggplans and tomatoes / potato gratin
or
Chicken Brochette with fresh herbs, sautéed leaf spinach / buttered rice
Selection of cheese
Seasonal fresh fruit
Sweet curd souffle cake
Ovenfresh bread selection
Strax därefter serverades första drinken och jag bad om att få en gin & tonic - en klassiker som är svår att misslyckas med, tycker man. Min flygvärdinna missuppfattade nog det hela, eller så var hon van vid att passagerarna ville ha de så, men hon lade i is, hällde på lite tonic och la i en citronskiva och sen fyllde hon upp med gin. Det blev nästan odrickbart, så starkt var det. Hon hade dock försvunnit bakåt och jag fick vänta på att isen skulle smälta innan jag gav mig in på att dricka upp.
Maten kom in och den var väldigt god och mättande, lite för mättande nästan men man kunde inte sluta äta. :-)
Åter en måltid ombord på Turkish som inte gjorde en besviken.
Efter kaffet som serverades på slutet lutade jag återigen stolen, drog på mig luvan och lutade mig tillbaka. Somnade direkt och vaknade av att belysningen tändes i kabin och det var dags för frukost (eller frukost och frukost, klockan var ju efter lunch kinesisk tid).
Serveringen på "morgonen" bestod av följande:
Seasonal fresh fruit
Assorted cheese
Scrambled eggs, turkey ham, cheese toast, grilled tomato and green pepper
Ovenfresh bread selection
Butter / jam
Därefter var det i princip dags att landa. Jag slumrade nog lite granna till och det blev ingen film eller liknande sedd på denna flight. Detta är tvärtom alla tidigare resor där jag alltid är uppe hela flygningen och ser åtminstone 2-3 filmer.
Nu började kaoset på Pekings flygplats och det skriver jag om i ett eget inlägg.
Kan även efter denna resa rekommendera Turkish Airlines. Se dock till att välja en av de dagar när anknytningarna GOT-IST / IST-GOT ligger lite tajtare mot långflygnigen. Från 1/1 finns det tydligen 3 dagar i veckan där väntan är runt 2 timmar istället för över 5. Trevlig resa! :-)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)